Kallt och snöigt med få ljusglimtar. VW-cup Boden
Volkswagen-cup tävlingshelg nummer tre gick den gångna helgen som en mini-tour i Boden. Skejtsprint, 15 klassiskt och 15 skejt med jaktstart var på programmet. Boden bjöd på kalla temperaturer och snöfall från och till under hela helgen. Jag hade inte en särskilt bra helg. Sprinten, som jag hade sett fram emot, var inget att jubla över. Varken för min egen del eller som sprinttävling. En allt för lång och långsam bana i kombination med ett av de tyngsta tänkbara fören. Snabbhet och teknik, som borde vara grunden i en sprint, ställdes inte på prov. Det ledde till att flera riktigt duktiga sprintåkare missade att gå vidare från kvalet. Gustav Aflodal, som trots allt presterade bra på sprinten, beskrev det väldigt bra på sin strava-profil här.
Nog om sprinten. Lördagens 15 km klassiskt förstod jag skulle bli utmanande för mig. Jag har aldrig någonsin sedan jag började tävla på skidor för över 15 år sedan klarat av att åka bra klassiskt i det föret som var. Det är sådant man måste försöka låta bli att tänka på när man står där på startlinjen. Men det är svårt! Det sitter där i bakhuvudet som en ständig påminnelse. Jag klarade inte av det denna gång heller. Varken tekniskt eller mentalt. Jag tog mig i mål, men resultatet var ett av mina sämsta på väldigt länge. Det enda jag tar med mig från loppet är den stärkta insikten att detta före är något jag måste jobba på, tekniskt men framförallt mentalt. Ytterligare en sak att anmärka var det otroligt märkliga beslutet att endast ha ett idealspår på tävlingen. Det blev helt hopplöst i det föret som var när det var olika åkare ute på banan på olika varv under större delen av loppet.
Efter lördagens lopp hade jag väldigt svårt att ladda om inför söndagens jaktstart över 15 km i fri stil. Utgångsläget kändes hopplöst och ett bra resultat i mini-touren var uteslutet efter 15 klassiskt. Dessutom förs jag och kände mig inte på topp. Jag har nog aldrig tidigare varit så osugen på att åka en skidtävling som inför detta lopp. Jag är därför väldigt stolt över hur jag genomförde loppet. När väl starten gick var jag fokuserad på att försöka göra det bästa jag kunde för dagen, trots att kroppen inte kändes på topp. Jag kämpade mig genom loppet och förbättrade mig 12 platser till slutresultatet i mini-touren. Rent åkmässigt var det långt ifrån ett bra resultat. Men jag lyckades övervinna den negativa energi som fullständigt strömmade från mig innan start.
Det var kallt hela helgen. Precis som det var kallt på tävlingarna i både Östersund och Borås. Jag har ibland lite svårt att prestera bra i kyla. Jag hade problem med köldastma när jag var yngre och jag fryser väldigt lätt. Det är ingen ursäkt dock, jag har även gjort riktigt bra lopp i sträng kyla. Som på skandinaviska-cupen i Östersund 2019 till exempel.
Nu lämnar jag denna helg i Boden bakom mig och riktar in fokus på kommande utmaningar!
Andra liknande inlägg:
