Måns Sunesson

Då var detta träningsår och denna säsong över. Min första som senior. Jag hade tre riktigt dåliga säsonger bakom mig min visste att jag tränat bra och att jag hade krossat alla mina gamla rekord på tester under hösten. Jag visste alltså att jag var bättre men hade ingen aning om hur jag skulle stå mig i konkurrensen i seniorklassen. Jag klev därför in i säsongen med försiktighet men samtidigt med en optimism och bättre känsla än på många år.

Det började, tyckte jag, bra på Idre Fjäll med stabila resultat som jag då var väldigt nöjd med. Sedan gick det tyngre av flera anledningar på första cuptävlingarna i Piteå. Jag visste varför det inte gick som jag ville och blev därför inte särskilt orolig.

I Älvdalen i mitten av december började det släppa ordentligt och på första dagens 10km lopp åkte jag bättre än jag kunnat hoppats på och slog åkare som jag tidigare aldrig varit i närheten av utan snarare sett upp till.

Den 21:a december kom min första seger i H21-klassen när jag på ”blanke ski” stakade mig till segern i Bollnässkidan (Här finns en artikel om loppet med en videointervju med mig från helahalsingland.se). Jag började förstå att jag var ännu bättre än vad jag trott att jag skulle kunna vara.

I början av januari hade jag en liten formsvacka och presterade inte lika bra, fortfarande mycket bra i förhållande till tidigare säsonger men inte i jämförelse med loppen i december. Trots denna svacka lyckades jag vinna min andra tävling för säsongen i Hällefors på Örebro distrikts öppna DM. Jag började komma ur min formsvacka mot slutet av månaden och gjorde lite bättre resultat i Avestaloppet och Matsboloppet den 24:e och 25:e januari.

I månadsskiftet mellan januari och februari var det dags för SM-tävlingar på SM-veckan i Örebro. Jag hade som målsättning att göra mitt bästa lopp någonsin på 15km fri stil. Jag lyckades med det med en 55:e plats som även räckte till 23:e plats i U23-klassen.

I februari följde en period med riktigt fina placeringar på lite mindre tävlingar: Vinst i ValboRacet, andra plats i Kanonloppet, ytterligare en vinst i Remboloppet och en 5:e plats i tufft motstånd i Svegsskidan trots en rejäl taktisk miss.

Mars månad började med en tur till Meråker, Norge för att åka Norgescupen. Först en klassisk sprint som gick sådär och sedan ett individuellt lopp i fri stil över 30km där jag återigen överträffade mig själv med en finfin 54:e plats i den mycket tuffa konkurrensen bland alla norrmän.

Efter Norgescupen i Meråker följde en tävlingsfri period fram till SM-5mil och Cupavslutning i Kalix. 5-milen fick jag tyvärr lov att bryta med kramp och tandköttsinfektion. På cupavslutningen 10km intervallstart i fri stil däremot lyckades jag återigen höja mig och prestera bättre än någon gång tidigare.

Efter en stabil insats på Grönklittsjakten var det dags det som skulle komma att bli säsongens sista tävling; Valbergsrännet i Torsby. I 10 plusgrader, solsken och den lösaste och blötaste snön på länge gjorde jag återigen ett riktigt bra lopp och blev 5:a. Jag missade sedan Fjälltopploppet på grund av sjukdom men Valbergsrännet blev en värdig avslutning på en över förväntan bra säsong.

---

Nu ser jag fram emot att börja förbereda mig inför nästa vinter. Utvecklas och bli ännu snabbare, starkare och uthålligare!

 

Stort tack till alla som stöttat och trott på mig under säsongen!

/Måns